Happy b-earth day!

Jag och pappa firade jordens dag med hundpromenad i Entoto Hills, eller Entoto mountain range. ”The lung of Addis Ababa” ligger 15 min-någon halvtimme norr om Addis (beroende på trafiken, vilken är ett lotteri från dag till dag…), och når på sina ställen över 3000 m över havet.

Det finns mycket att berätta om Entoto, både vad gäller natur och kultur. Bland annat kan man besöka Entoto Museum, med kejsare Menelik II:s gamla palats från 1880-talet. En liten smula av den spännande historia som det finns att ta del av i Etiopien. Som till exempel att det var ett av de första länderna i världen att officiellt utropa sig som kristet, redan på 300-talet!

Men det är inte ett ämne för Earth Day. Tillbaka till naturen, via historien. Det var nämligen under Menelik II:s styre (och antagligen på hans initiativ) som eucalyptusen introducerades i Etiopien på 1890-talet, framförallt runt Addis Abeba och i Entoto.

Det nya, snabbväxande trädslaget från Australien sågs som den ultimata lösningen på en utbredd avskogning runt huvudstaden, vars växande antal invånare behövde bränsle och byggmaterial. Ett behov som finns kvar 2013, drygt 120 år senare. Idag har man dock delade meningar om eucalyptus som inplanterats i främmande miljöer. Ett par argument mot trädet är att det är en bidragande faktor till jorderosion, och använder långt mer vatten än vad andra arter behöver. Finns det argument brukar det finnas motargument, och de hävdar tvärtom att eucalyptus inte använder mer vatten, och kan bidra till att förhindra jorderosion.

Tveklöst är att eucalyptusträden har ersatt en stor del av den ursprungliga växtfloran i Entoto. När man promenerar bland kullarna utanför huvudstaden är det i eucalyptusskogar. Ett mimosaträd här och ett cederträ där, bland hav av eucalyptus. Träden står tätt, tätt, och marken runt omkring dem är relativt bar. Och överallt syns tydliga tecken på erosion.

Etiopien och Addis-borna behöver som sagt fortfarande stora mängder bränsle och byggmaterial, och eucalyptusen är en svårslagen snabbväxare. Frågan om det australiensiska trädets för- och nackdelar är komplex. Förutom den direkta miljöpåverkan skapar även beroendet av eucalyptusen som bränsle sociala konsekvenser. Det är till exempel framförallt kvinnor som arbetar med att bära den insamlade veden nedför berget, enorma mängder. Jag har mest sett äldre kvinnor på vägen, men Aftonbladet skrev i februari om 10-åriga Serawit som på sin lilla rygg bär 50 kg tunga buntar, efter att ha sålts som slav av sina föräldrar. Föräldrar som inte har något val, och tror att deras barn får en chans till ett bättre liv.