Kategoriarkiv: hemma

Städguide för den ovane städaren

I hate housework. You make the beds, you wash the dishes and six months later you have to start all over again.
—Joan Rivers

Att städa. Enkelt och vardag för dem flesta, om än tråkigt. I mitt fall oproportionerligt svårt och föregås av oändliga tidsödande tanke-krumbukter och tidsdödande ”istället-för-aktiviteter”.

Varje städpass (few and faaaaaaar between…) är som att uppfinna hjulet på nytt. Så här följer mina 8 bästa städtips till den ovane städaren, alltså jag:

♠ Passa på när känslan jag-kan-inte-leva-så-här-längre! infinner sig. Signalerar ofta den perfekta mixen av desperation och motivation.

♣ Undvik orden ”städa”, ”måste” och ”ska” initialt. Starkt motivationsdödande. Jag kallar det istället ”plocka”, tänker att jag gör det jag vill, med ingen plan eller mål för vad som ska bli gjort. 

Fortsätt läsa Städguide för den ovane städaren

Vi som hatar fredagsmys

Nej, riktigt så bitter och cynisk är jag inte. Men långt ifrån lika förtjust som nästan 2% av Sveriges befolkning (208’187 pers) verkar vara i denna veckoliga familje-/sambohögstund.

Facebookgruppen ”Vi som älskar fredagsmys” har onekligen vuxit till ett fenomen. Den nämns bland annat i en liten Wikipedianotis om begreppet fredagsmys, något som fick chipsföretaget OLWs reklambyrå Åkestam Holst att deklamera sin kärlek till den fria encyclopedin…

Åkestam Holst måste vara överlyckliga över att ha skapat en så framgångsrik reklamkampanj, som har blivit praktiskt taget självgående. ”Vi som älskar…” är enligt svar från grundaren inte på något sätt knuten till OLWs chipskampanj.

Jag hatar inte fredagsmys, bara tröttnat ganska rejält på orden fredags och mys i samma mening. Och irriterar mig på att en reklambyrå och chipsföretag har lagt beslag på ett ord som faktiskt (hör ni indignationen?) funnits sedan minst 2004.

This is my kind of fredagsmys, lånat av På slak lina:

Brödfail, äppelpajsuccé och prickigt äppelmos

Min hitintills icke-existenta baknerv har vaknat till liv de här senaste dagarna. Efter gårdagens sockerchock ville jag förutom att göra ett nytt pajförsök, även baka ”på riktigt”. Stärkt av Amelias baksspecial (vi fick den till jobbet…), Kungsörnen-sponsrad givetvis, gav jag mig i kast med ett ”enkelt” bikarbonatsbröd. Ingen jäsning, ingen väntan, bara röra ihop och in i ugnen…

Visst… Bara det att efter 90 minuter i 175° hade brödet fortfarande konsistensen av en SUPERdegig tegelsten. Inte hjälpte det att skiva upp deghelvetet för att försöka torka ut bitarna individuellt heller. Deg, deg, deg, fail, fail, fail. Så där försvann 1/3 av snordyra ekologiska torkade fikon ut i tomma intet…

Då gick det bättre med helgens andra paj. Undvek raffinerat socker och satsade på honungssötad äppelpaj istället. Utgick från Tastelines ”GI-vänliga” recept (jag vet, men jag döpte inte receptet), med lite inspiration från det supersöta tillvägagångssättet. Ugn 200°, ca 20-25 min:

  • 5 äpplen
  • 60 gr smör
  • 2 msk honung
  • 1 dl dinkelmjöl
  • 1 dl dinkelflingor
  • 1 dl linfrön
  • kanel
  • kardemumma
  • ingefära (malen)
  • pumpakärnor

Skala och klyfta äpplena. Stek äppelskivor, kanel, kardemumma och ingefära i lite smör, tillsätt 1 msk honung. Rör tills honungen smält och blandat sig med alla skivor. Det får gärna fräsa lite.

Smält smöret (ca 60 gr) i kastrull. Blanda i dinkelmjöl, dinkelflingor, linfrön och 1 msk honung. Lägg äppelskivorna i en pajform. Smula över äpplena, strössla lite pumpafrön på pajen. In i ugnen, 200°, ca 20-25 min, tills pajen har fått fin färg.

Och, i går gjorde jag prickigt äppelmos!

  • massor av äpplen, skurna i små bitar
  • 1 st vaniljstång
  • 2 st kanelstänger
  • en handfull frusna lingon

Kokade äpplen, vaniljstång och kanel tills äpplena blivit till mos (tog lååång tid… hjälp till med träslev). Mot slutet slängde jag in lite lingon och lät dem koka med 3-5 minuter. Fint, men dock inte så hållbart eftersom det inte innehåller varken socker eller konserveringsmedel. Portionerade ut det i plastpåsar som ligger och väntar i frysen. Moset är inte så rött som på bilden. Är helt obsessed med min nyaste app-favorit ShakeItPhoto (som jag iofs laddade hem för ett bra tag sen, men upptäckte inte förens helt nyligen), så det är dem enda bilderna jag vill ha just nu.

Från 0 till 100 på tjugo minuter

Efter snart fem veckor på lchf (low carb high fat om det mot förmodan finns nån som har missat den trenddieten, förlåt, livsstilen…) var det så dags. Min första söta efterrätt. Min första måltid med socker och mjöl och annat ”farligt”. Och det var jävligt sött. Inte så mycket för mina numer sockeravvänjda smaklökar, utan för att jag lyckades hitta det absolut sötaste äppelpajsreceptet i världshistorien. No kidding. Beläggning på tänderna-söt.

ps. Det är inte bara jag som har ätit på nedan bild. Pappa och brorsan hjälpte till.

Världens sötaste äppelpaj

Florensdoftande kotlett i ugn – Jens Linder, I ♥ you

Söndagsmiddag. Ett aningen bortglömt koncept i min generation. Men Jens, du och din helstekta kotlettrad med smak av Florens har fått mig att inse värdet av denna veckans höjdpunkt. Therefore Jens, I ♥ you. Och för att kotlettbiten blev fantastiskt god! Skojar inte. Receptet typ copy/paste:at finner ni nedan:

  • 1 kg benfri kotlettrad av gris, med fettkappa! (hade ca 800 gr, inga problem)
  • 6 st vitlöksklyftor (3 jättestora gick lika bra)
  • 1 tsk salt
  • svartpeppar ur kvarn
  • 3 st kvistar färsk rosmarin
  • 3 msk olivolja

Sätt ugnen på 225 grader. Mosa vitlöksklyftor, salt, peppar, rosmarin och olivolja till en röra (antingen i mortel, matberedare eller med en stavmixer). Rista ett rutnät i fettkappan (som ligger uppåt) och gör små hål i den hela köttbiten med en knivspets.

Tryck ner lite av röran i varje hål i köttet och massera in det som blir över runtom.  Jag band min kotlettrad med steksnöre för att ”tighta till” biten, och lade till en rosmarinkvist som tipsats om. Sätt in en stektermometer i köttet.

Stek köttet i ugnen på 225° i cirka 15-20 minuter. Sänk sedan värmen i ugnen till 175 grader och låt kotlettraden stå i ungefär 40 minuter till. Ta ut köttet ur ugnen när termometern visar 65 grader och låt det vila i 10 minuter. Färdigt!

Jag serverade med väldigt ostig rotfruksrösti (4 port), som kanske inte blev riktigt som receptet menade att det skulle bli, men god ändå:

  • 2 morötter
  • 2 palsternacka
  • ca 50 g rotselleri
  • 1 röd lök
  • 2 msk smör eller margarin
  • 1/2 tsk salt
  • 2 dl riven ost (your choice, jag använde billig Edamer från Lidl, min nya favvobutik)

Skala och grovriv rotfrukterna, skiva löken. Stek det rivna halvmjukt i lite fett i en ganska stor stekpanna. Rör om då och då. Salta, blanda i hälften av osten och platta till. Stek kakan under lock på svag värme ca 5 min. Vänd den med hjälp av en stor tallrik. (Tricky, jag använde det stora locket, och den var väl inte som en kaka direkt.) Lägg lite mer fett i pannan och stek andra sidan ca 5 min. Höj värmen om det behövs, min rösti blev lite blek vid första stekningen. Strö över resten av osten så den smälter ner under tiden.

Kycklingbuljong – Martha, beware

Kokar egen kycklingbuljong av resterna från gårdagens helstekta kyckling (min första!). Martha Stewart, here I come!

Mesta av inspirationen kommer från SvD, men även TV4s receptsida:

  • kycklingskrov
  • 3 liter vatten
  • 1 morot
  • 1 gul lök
  • 1 liten purjolök
  • 1 selleristjälk (jag använde en 1/4 dels rotselleri istället)
  • 4–5 persiljekvistar (hittade inga persiljekvistar, så använde en fryst kryddmix)
  • 6 vitpepparkorn
  • 1 lagerblad
  • 2 tsk salt
  • vitlöksklyfta
  • äppelinnanmäte från gårdagens kyckling i ugn

Lägg kycklingskrovet i en kastrull och häll på vattnet. Låt det koka upp ordentligt och skumma av. Vet inte om jag skummar av ”rätt”… Undrar om det finns någon teknik? Har försökt att googla, men inget dyker upp… Tips?

Lägg till grovhackad (tärningar?) morot, lök, purjolök och rotselleri. Koka upp. Jag försökte skumma av en andra gång, men svårt med alla grönsaker i vägen. Tillsätt ”småkryddorna”: persilja, vitpeppar, lagerblad och salt. Låt småkoka under lock, jag lät det hållas i ca 2 timmar.

Sila av buljongen. Reducera till önskad styrka. Jag lämnade min silade buljong att småbubbla på spisen utan lock tills ca 1 liter vätska hade försvunnit. Har inte provsmakat, så ingen aning om resultatet… Dålig kock. Tog till slut ut den på balkongen för hastig nedkylning, det är visst viktigt. Med hjälp av middagsgästen Moa hällde jag sen över buljongen i isbitspåsar och stoppade in i frysen.

Tadaa! Egen kycklingbuljong. Jag är så jävla stolt :).

Cuppycakes!

Jag har hittat ett nytt intresse (väldigt nytt, en handfull timmar gammalt bara) som jag tror skulle kunna utvecklas till något bra.

Cupcakes!

Alltså muffins med massor av kladdig cream cheese-kräm (frosting) och lite pynt på toppen. Mitt första försök blev inte så vackert, och vi hade ingen Philadelphia-ost hemma, så det blev mer åt konventionella svenska muffins med glasyr-hållet.

Men snart kommer jag att göra lika fina små cupcakes som the original desperate housewife själv, Martha Stewart :). Tänker jag.

Saras cupcake
Martha Stewarts cupcake