Kategoriarkiv: matlagning

matlagning

Tagliolini Aglio e Olio – att laga mat utan ugn

Jag har inte haft så mycket inspiration att laga mat sen jag kom till Nice. Vilket är tråkigt när man befinner sig i (det självutnämnda) gastronomilandet framför andra. Tror att det delvis har att göra med att jag inte har någon ugn här nere, det verkar vara en lyx man inte utrustar vilken lägenhet som helst med. Men så i lördags snubblade jag över ett så enkelt pastarecept att motivationen inte spelade så stor roll – Spaghetti Aglio e OlioSå, hur gör man och hur gick det för Saras slumrande matlagningsintresse? »

Annonser

Fête des Grands-Mères och crêpes

Det är fête des grands-mères i Frankrike idag. Gulligt, en dag att fira far- och mormödrar på. Och en anledning att få sälja lite mer blommor.

Nu har ju typ hela dagen gått, men har du en mormor, farmor eller liknande i närheten som du vill fira kan du bjuda på den franskaste av franska efterrätter, crêpes! Eller pannkakor som vi säger i Sverige.

För mig var det crêpefest i lördags. Tyvärr tog jag nästan bara bilder med hipstamatic-appen, och den och mat går inte så bra ihop. Det ser inte alls lika yummylicious ut som det faktiskt var.
Enkelt crêpes-recept och förslag på tillbehör »

Brödfail, äppelpajsuccé och prickigt äppelmos

Min hitintills icke-existenta baknerv har vaknat till liv de här senaste dagarna. Efter gårdagens sockerchock ville jag förutom att göra ett nytt pajförsök, även baka ”på riktigt”. Stärkt av Amelias baksspecial (vi fick den till jobbet…), Kungsörnen-sponsrad givetvis, gav jag mig i kast med ett ”enkelt” bikarbonatsbröd. Ingen jäsning, ingen väntan, bara röra ihop och in i ugnen…

Visst… Bara det att efter 90 minuter i 175° hade brödet fortfarande konsistensen av en SUPERdegig tegelsten. Inte hjälpte det att skiva upp deghelvetet för att försöka torka ut bitarna individuellt heller. Deg, deg, deg, fail, fail, fail. Så där försvann 1/3 av snordyra ekologiska torkade fikon ut i tomma intet…

Då gick det bättre med helgens andra paj. Undvek raffinerat socker och satsade på honungssötad äppelpaj istället. Utgick från Tastelines ”GI-vänliga” recept (jag vet, men jag döpte inte receptet), med lite inspiration från det supersöta tillvägagångssättet. Ugn 200°, ca 20-25 min:

  • 5 äpplen
  • 60 gr smör
  • 2 msk honung
  • 1 dl dinkelmjöl
  • 1 dl dinkelflingor
  • 1 dl linfrön
  • kanel
  • kardemumma
  • ingefära (malen)
  • pumpakärnor

Skala och klyfta äpplena. Stek äppelskivor, kanel, kardemumma och ingefära i lite smör, tillsätt 1 msk honung. Rör tills honungen smält och blandat sig med alla skivor. Det får gärna fräsa lite.

Smält smöret (ca 60 gr) i kastrull. Blanda i dinkelmjöl, dinkelflingor, linfrön och 1 msk honung. Lägg äppelskivorna i en pajform. Smula över äpplena, strössla lite pumpafrön på pajen. In i ugnen, 200°, ca 20-25 min, tills pajen har fått fin färg.

Och, i går gjorde jag prickigt äppelmos!

  • massor av äpplen, skurna i små bitar
  • 1 st vaniljstång
  • 2 st kanelstänger
  • en handfull frusna lingon

Kokade äpplen, vaniljstång och kanel tills äpplena blivit till mos (tog lååång tid… hjälp till med träslev). Mot slutet slängde jag in lite lingon och lät dem koka med 3-5 minuter. Fint, men dock inte så hållbart eftersom det inte innehåller varken socker eller konserveringsmedel. Portionerade ut det i plastpåsar som ligger och väntar i frysen. Moset är inte så rött som på bilden. Är helt obsessed med min nyaste app-favorit ShakeItPhoto (som jag iofs laddade hem för ett bra tag sen, men upptäckte inte förens helt nyligen), så det är dem enda bilderna jag vill ha just nu.

Från 0 till 100 på tjugo minuter

Efter snart fem veckor på lchf (low carb high fat om det mot förmodan finns nån som har missat den trenddieten, förlåt, livsstilen…) var det så dags. Min första söta efterrätt. Min första måltid med socker och mjöl och annat ”farligt”. Och det var jävligt sött. Inte så mycket för mina numer sockeravvänjda smaklökar, utan för att jag lyckades hitta det absolut sötaste äppelpajsreceptet i världshistorien. No kidding. Beläggning på tänderna-söt.

ps. Det är inte bara jag som har ätit på nedan bild. Pappa och brorsan hjälpte till.

Världens sötaste äppelpaj

Höstskörd – Bondens egen marknad

Det är nåt visst med höstmarknader. Jag blir typ kär i allt och alla som kommer i min väg. Lilla gumman som säljer sylt (pittoreskt det låter va?), det strävsamma paret med sin ost- och bullförsäljning och de charmiga grönsakshandlarna från Järna. Redan kl 10 var det kö från två håll till det bästa (?) grönsaksståndet på Bondens egen marknad på Katarina Bangata. Nästa lördag, 23 oktober, är sista chansen för denna säsong. Buhu, och den missar jag :'(.

Dagens skörd:

  • Hjortskinka (hur tillagar man det?)
  • Rabarbermarmelad
  • Getostcrème
  • Kakao”nibs”
  • Kantareller
  • Rödbetor
  • Bovetemjöl (På Saltå Kvarn)

Avslutade med en sväng förbi mitt nyaste favorithangout-place, Saltå Kvarn-butiken på Renstiernas.

Florensdoftande kotlett i ugn – Jens Linder, I ♥ you

Söndagsmiddag. Ett aningen bortglömt koncept i min generation. Men Jens, du och din helstekta kotlettrad med smak av Florens har fått mig att inse värdet av denna veckans höjdpunkt. Therefore Jens, I ♥ you. Och för att kotlettbiten blev fantastiskt god! Skojar inte. Receptet typ copy/paste:at finner ni nedan:

  • 1 kg benfri kotlettrad av gris, med fettkappa! (hade ca 800 gr, inga problem)
  • 6 st vitlöksklyftor (3 jättestora gick lika bra)
  • 1 tsk salt
  • svartpeppar ur kvarn
  • 3 st kvistar färsk rosmarin
  • 3 msk olivolja

Sätt ugnen på 225 grader. Mosa vitlöksklyftor, salt, peppar, rosmarin och olivolja till en röra (antingen i mortel, matberedare eller med en stavmixer). Rista ett rutnät i fettkappan (som ligger uppåt) och gör små hål i den hela köttbiten med en knivspets.

Tryck ner lite av röran i varje hål i köttet och massera in det som blir över runtom.  Jag band min kotlettrad med steksnöre för att ”tighta till” biten, och lade till en rosmarinkvist som tipsats om. Sätt in en stektermometer i köttet.

Stek köttet i ugnen på 225° i cirka 15-20 minuter. Sänk sedan värmen i ugnen till 175 grader och låt kotlettraden stå i ungefär 40 minuter till. Ta ut köttet ur ugnen när termometern visar 65 grader och låt det vila i 10 minuter. Färdigt!

Jag serverade med väldigt ostig rotfruksrösti (4 port), som kanske inte blev riktigt som receptet menade att det skulle bli, men god ändå:

  • 2 morötter
  • 2 palsternacka
  • ca 50 g rotselleri
  • 1 röd lök
  • 2 msk smör eller margarin
  • 1/2 tsk salt
  • 2 dl riven ost (your choice, jag använde billig Edamer från Lidl, min nya favvobutik)

Skala och grovriv rotfrukterna, skiva löken. Stek det rivna halvmjukt i lite fett i en ganska stor stekpanna. Rör om då och då. Salta, blanda i hälften av osten och platta till. Stek kakan under lock på svag värme ca 5 min. Vänd den med hjälp av en stor tallrik. (Tricky, jag använde det stora locket, och den var väl inte som en kaka direkt.) Lägg lite mer fett i pannan och stek andra sidan ca 5 min. Höj värmen om det behövs, min rösti blev lite blek vid första stekningen. Strö över resten av osten så den smälter ner under tiden.

Kycklingbuljong – Martha, beware

Kokar egen kycklingbuljong av resterna från gårdagens helstekta kyckling (min första!). Martha Stewart, here I come!

Mesta av inspirationen kommer från SvD, men även TV4s receptsida:

  • kycklingskrov
  • 3 liter vatten
  • 1 morot
  • 1 gul lök
  • 1 liten purjolök
  • 1 selleristjälk (jag använde en 1/4 dels rotselleri istället)
  • 4–5 persiljekvistar (hittade inga persiljekvistar, så använde en fryst kryddmix)
  • 6 vitpepparkorn
  • 1 lagerblad
  • 2 tsk salt
  • vitlöksklyfta
  • äppelinnanmäte från gårdagens kyckling i ugn

Lägg kycklingskrovet i en kastrull och häll på vattnet. Låt det koka upp ordentligt och skumma av. Vet inte om jag skummar av ”rätt”… Undrar om det finns någon teknik? Har försökt att googla, men inget dyker upp… Tips?

Lägg till grovhackad (tärningar?) morot, lök, purjolök och rotselleri. Koka upp. Jag försökte skumma av en andra gång, men svårt med alla grönsaker i vägen. Tillsätt ”småkryddorna”: persilja, vitpeppar, lagerblad och salt. Låt småkoka under lock, jag lät det hållas i ca 2 timmar.

Sila av buljongen. Reducera till önskad styrka. Jag lämnade min silade buljong att småbubbla på spisen utan lock tills ca 1 liter vätska hade försvunnit. Har inte provsmakat, så ingen aning om resultatet… Dålig kock. Tog till slut ut den på balkongen för hastig nedkylning, det är visst viktigt. Med hjälp av middagsgästen Moa hällde jag sen över buljongen i isbitspåsar och stoppade in i frysen.

Tadaa! Egen kycklingbuljong. Jag är så jävla stolt :).

Kanelbullens dag – Grattis Danisco Sugar!

Idag är det Kanelbullens dag och självklart bullkalas på jobbet. Denna vete-, smör-, socker- och kanel-dag instiftades för dryga tio år sen (1999) av det hemvävdsklingande ”Hembakningsrådet”, för att fira deras 40-årsjubileum och för ”att hylla vår hembakartradition genom att lyfta fram ett traditionellt och älskat bakverk.”

Ehum. Och för att sälja jäst, vete, smör och socker. Hembakningsrådet startades 1959 av företagen Jästbolaget, Sockerbolaget, Kungsörnen och Margarinbolaget. Idag är företagsintressenterna, som det så fint kallas, Danisco Sugar och Dr Oetker med Arlafoods som ”stöttande vänföretag”. Fokus på sockret alltså.

Ovan information är ingen hemlighet, ingenting som Hembakningsrådet försöker smyga med heller, det står klart och tydligt på deras Press-sida. Och dagen har självklart hi-jackats av andra intressenter, 7eleven för att bara nämna en. Så det kan ju inte finnas nån som betvivlar denna dags kommersiella existensberättigande. Men ändå. Lite intressant är det att tänka på vad och vem som styr vad vi stoppar i munnen en given dag på året. Grattis Danisco Sugar till en av de mest framgångsrika och långvariga marknadsföringskampanjerna jag känner till… (Helt i klass med OLWs ”fredagsmys”).