Idag var det 110 år sedan jazzpianisten och storbandsledaren William James ”Count” Basie föddes, 21 augusti 1904. Han spelade och uppträdde tillsammans med bland andra storheter som Duke Ellington, Ella Fitzgerald och Billie Holiday.
Att lyssna på Count Basie spela ”All of me” är som att promenera på New Yorks gator i ett stilla sommarregn, med ett leende på läpparna, och känslan av att vara med i en Woody Allen-film. Innan allt går fel.
Jag är kär i Daniel Adams-Rays hela nya album Svart, vitt och allt däremellan, men framförallt i Gryningspyromanen. Kärlek vid första ljudvågen. Tack brorsan för tipset. När jag googlade underbarnet (andar halvan av vilande? Snook) upptäckte jag att vi bodde i Nairobi, Kenya samtidigt. De måste ha lämnat nåt år efter att vi kom, men jag har tyvärr inget minne av en ung Daniel. Synd, hade skrutit som fan om att jag kände denna underbara musikbegåvning om så var fallet…
Någon som vill lära sig lite swahili?
Bästa Fars dag-presenten, tack vare tips från Sofia. Pimpade hennes idé om biobiljett till nya Cornelis-filmen med en tillhörande biografi om den store trubaduren, Ett bluesliv av Klas Gustafsson.
ps. mamma, säg inget till pappa
Via Black*Eiffel
Känns som att säsongen knappt hinner börja innan den är slut igen… I väntan på mer är det lätt att trösta sig med popkulturella analyser, kommentarer och hyllningar till den retrochica succéserie och mediaälskling som Mad Men har blivit. En single shot video av ledmotivet ”A Beautiful Mine” gift med musik och text från ”Nature Boy” till exempel. Hittat på Adland.tv.
Har upptäckt hur skönt det är att somna in till en talbok på nattkvisten (gärna valfri Jane Austen). Mindre skönt att vakna kl halv fyra på morgonen av att datorn fortfarande surrar och hjärnan bara halvsovit…
Hittade iWannaSleep, perfekta hjälpmedlet! Man ställer helt enkelt in om hur lång tid (upp till 30 minuter) datorn skall stänga av sig själv. Välj mellan att stänga av iTunes, sätta datorn i viloläge, stänga av den helt, eller ”run apple script” (vet inte vad det innebär). 
Inspirerad av random blogg jag snubblat över genom twitter började jag leta musikminnen. Minnen som hör ihop med musik. Musik som hör ihop med minnen. Specifika händelser och mer generella stämningar under en viss period.
– Michael Jackson som Captain EO i 3D. Med familjen på Disneyland i USA, sent 80-tal? Magi på så många nivåer.
– mitt alldeles egna, första (och tragiskt? nog enda) blandband. Hjärta och smärta i åttaårsåldern. Inga låttitlar eller artister var nedskrivna, så tog flera år innan jag visste vem Belinda Carlisle var, eller vad låten hette :).
– Angola, sol och bad varje helg. Disney och barndom gick hand i hand. En het önskan om att helt plötsligt bli begåvad med fiskstjärt…
– hjärta och smärta i tidiga tonåren. Objektet för min obesvarade kärlek dansandes med min bästis…
– skolårens definitiva slut, extrem lycka och sorg i vartannat andetag. Hej då till skola, hem och inom kort tonåren.
– USA. Saknar Stockholms kaféer, liv och själ. Tar helt plötsligt tre år tillbaka mognadsmässigt i omgivningens ögon.
– sommarnatt på Stockholms gator, intensiv flyktig bekantskap. Tårfyllt och lättat avsked.
– Delar lägenhet med brorsan på Söder. En väckningslåt.
– En ny människa som kliver in i ens liv, med musik och kärlek.
– Karaoke i fenomenets absoluta högborg: Tokyo! Påhejad av kärlek, vänliga ansikten och flatbarens butchiga stammisar.
– Uppbrott och brustna hjärtan.
– Bussresa från Dubrovnik till Split. Fyra timmar av hjärtskärande vyer. Ensam, men tillsammans.
– Dansgolv i London-källare. Pärla bland svinlåtar. Så stolt över att vara svensk.
sthlm love 