Vi tittade på ett TED talk med den indiska serietecknaren/målaren/allround-konstnären Raghava KK häromdagen. Hade såklart aldrig hört talas om honom innan dess, så kulturellt och internationellt upplyst är jag inte. Gillade mycket av Raghavas verk, och som oftast när det kommer till TED, så hade han en intressant historia att berätta. Upptäckte två sköna varianterna av kända tavlor, en av originalen (Manets Olympia) är bland mina egna top fem-favoriter.
Hittade på Fashionmafia. Tyska mars-numret av Vogue med en Best Friends-special. Mops med såklart.
Christian hjälpte mig att göra en söt, men töntig bild i Photoshop av helgens cupcake-äventyr :). Kan liksom inte låta bli, de jäkla cuppycakes tar fram sötdjävulen i mig, precis som mopsvalpar… Efter förra helgens bakning och igångdragande av cupcake-tävling på jobbet så kretsade så klart allting kring koppkakor. Såg de överallt. Bilderna är som vanligt tagna med min crappiga iPhone-kamera, fast i roliga appen Hipstamatic, polaroid style!
Anyways, jag drog som sagt igång en cupcakes-tävling på jobbet (uppskattad! nästan alla ställde upp) och tävlade med små Red Velvet cupcakes, ett klassiskt amerikanskt kak-recept har jag lärt mig efter googlande och bloggläsande. Tävlingen avgjordes i måndags, jag vann tyvärr inte… Helt ok :) vinnaren Annica hade en mycket svårklådd liten cuppycake, vacker att se på och god att äta!
Mitt Red Velvet-recept hittade jag här (jättefina bilder, inspirerande recept, men åh så cheezy hissmusik!), och även om de inte blev lika underbart sammetsröda som originalet, så blev de riktigt goda. Nedan följer en omvandling, och minskning av ursrpungsreceptet. Jag gjorde bara en tredjedel av det, vilket blev lagomiga 12 små cuppycakes:
Flyktiga instruktioner är som följer: 1. Vispa socker och smör så att det blir ljust och så fluffigt som möjligt. Lättast om man har elvisp så klart. 2. Blanda ihop röd karamellfärg, kakao och vaniljsocker. Rör ned i smörsockersmeten. 3. Salta filjmölken. Häll filmjölken varvat med silat mjöl i smeten (smörsocker). Rör ihop så att ingredienserna ”gifter sig”, men rör inte för mycket, då blir degen seg. 4. Blanda äppelcidervinäger och bakpulver. Häll i smeten, rör. Färdigt att portionera ut i (små) muffinsforma. Ovan recept blir inte mer än 12 små cupcakes, kan vara bra att tänka på. Skickar er till Leila Lindholm för frosting, orkar inte skriva mer nu..
Favvis-kvarterskrogen. Hagagatan 5. Dyk in efter jobbet och ta en matbit vid bardisken. Roligare än att sitta i den iofs mysiga men lite stelare restaurangdelen. Väldigt franskt, antagligen mer så än i Frankrike. Passa på att träna franskakunskaperna, det blandas friskt mellan språken från personalens sida :). (tränar mig på att inte smiley:a allt som uppenbart inte är av nobelprisklass i seriositet…)
Jag har hittat ett nytt intresse (väldigt nytt, en handfull timmar gammalt bara) som jag tror skulle kunna utvecklas till något bra.
Cupcakes!
Alltså muffins med massor av kladdig cream cheese-kräm (frosting) och lite pynt på toppen. Mitt första försök blev inte så vackert, och vi hade ingen Philadelphia-ost hemma, så det blev mer åt konventionella svenska muffins med glasyr-hållet.
Men snart kommer jag att göra lika fina små cupcakes som the original desperate housewife själv, Martha Stewart :). Tänker jag.
Tittade på ca 10 minuter av Melodifestival-deltävlingen i Ö-vik igår. Det räckte för att konstatera att Lady Gaga anno 2008-2009 haft ett avsevärt inflytande på stylister och kostymörer. Linda Pritchard känns mer år Britney Spears-hållet iofs.
Baddräkts-modet på scen känns uttjatat. Chocka oss med lite påklätt!
Sista avsnittet av Mad Men säsong 3 sändes i november förra året och nästa säsong drar inte igång förrän i augusti… I väntan på höstens cocktailindränkta, cigarettröksbeslöjade stil- och dysfunktionalitetsinjektion har jag lekt runt lite på AMCs Mad Men-sidor. Bland annat Mad Men:at mig själv, två versioner till och med, en office och en party ;). Oops, man ser visst att jag är en liten Joan Holloway (Harris) copy cat när det kommer till kontors-outfiten. Kanske därför hon ger mig onda ögat…
Det finns mycket där på AMC, 1960-talets cocktails bl a. Jag har alltid velat gilla Old Fashioned, men den smaker liksom lite för mycket bourbon för att det ska vara möjligt.
Förutom den tidsenligt unkna kvinnosynen är ju Mad Men också känt för kläderna, stilen och 
modemedvetenheten (dåtidens alltså), ihopsatt av kostymdesignern Janie Bryant. Man blir onekligen imponerad av alla dessa välkoordinerade jumperset, stiliga kostymer, blanka bikupor till frisyrer och perfekt målade naglar. När det kommer till just naglarna är Betty Draper den ultimata förebilden. Suck…
Säsong 3 slutade med buller och brak, nystart för alla, pleasure and business wise. Ser fram emot fortsättningen.
Just det, höll på att glömma, man kan till och med hitta alla på Madison Avenue och husfruarna i förorten på Twitter :).
sthlm love 
