Av en händelse (eller inte) följer jag många bloggar som har en outsider’s view of Paris. Favoriten är Lost in Cheeseland, och där hittade jag den här videon. Timelapse, what’s not to love… Det är drömskt, stilla och fullt av energi på en och samma gång.

Baudelaire har (enligt mina overifierade nätkällor) skrivit om sin flanör att han (så klart en man…) strävar efter ”to see the world, to be at the centre of the world, and yet to remain hidden from the world”. Ensam, men tillsammans, en av mina favoritaspekter av att resa.

Nu ska jag ut och flanera i mitt eget urbana paradis, Nice!