Efter förra veckans visite till Marché de la Libération, Nice stora frukt- och grönsaksmarknad på Avenue Malausséna lovade jag mig själv att hädanefter undvika supermarchéernas själlösa substitut. Finns det något bättre balsam för själen en riktigt bra grönsaksmarknad?
Från kl 07.00 till 13.00, tisdag till och med söndag kan man sälla sig till skarorna av hemmafruar, gamla gubbar, sura tanter och annat löst folk som gör veckans gröna inköp på marknaden. En tvärgata är vikt åt fisk & skaldjur, och i en liten saluhall på Rue Flaminus Raiberti hittar man du fromage (ost) och des boucheries (slaktare).
På andra sidan korsningen, till vänster om man tittar åt norr, heter samma gata Boulevard Joseph Garnier istället. Det är klassiskt Nice, alla gator längre än fem kvarter byter namn. Jag överdriver, men hur många som helst byter faktiskt namn mitt i. Gatan jag går för att komma inåt gamla stan (ca 15-20 min promenad) heter till exempel Rue Botero – Rue du Maréchal Joffre – Rue Pastorelli.
Auberginer stora och runda som grapefrukt. Har aldrig sett förut. Merparten av frukt och grönt på marknaden kommer från Frankrike, Italien och Spanien. Det är inte bara närproducerat, vilket man gärna antar av den rustika looken.
Just nu blommar mimosan, som verkar både poppis och vanlig häromkring. Bra kombo. Det finns till och med en by uppkallad efter blomman (trädet?), Bormes les Mimosa som för ett par veckor sedan avslutade det årliga blomeventet Mimosalia.
Fram tills besöket på le marché trodde jag (eller antog) att kiwifrukter kommer från och odlas typ bara på Nya Zeeland. Icke. 2007 var Italien den största exportören av kiwi, och Frankrike låg på fjärde plats. Och det finns alltså lokalt odlade kiwis i Nice. Men man ska nog vara en galen kiwifantast för att köpa, små och nästintill ihopskrumpna var de allihopa. Jag visste inte heller att detta bär kallades Chinese gooseberry (”kinesiskt krusbär”) tills man av marknadsföringsskäl döpte om det till det lite mer aptitliga kiwifruit på 50-talet. Wikipedia I love you.
Här och var i stan stöter man på små butiker som säljer färsk pasta (pâtes fraiche) i olika former. En påminnelse om att Nice ända fram till 1860 var mer italienskt än franskt. Så med andra ord behöver jag inte känna att jag förråder den franska matkulturen så värst när jag käkar pizza från min lokala pizzatruck.
Mandariner och citroner säljs överallt, oftas från Italien. Det är så fint att de har det gröna kvar! Så soligt som det är på bilderna från förra veckan är det inte just nu i Nice. Vi är inne på tredje dagen i rad av regn, regn, regn…
À la prochaine!
sthlm love 
Sara, vilken trevlig tur du tog med oss på i gamla Nice. Jag känner igen mig från förr samtidigt som naturligtvis allt är förändrat. Då på den tiden, tog vi kort med en instamatic kamera, framkallade och visade för vår familj och vänner när vi hade kommit hem. Nu får man allting via datorn instantly. Fantastiskt. Jag hoppas bli om inte lika duktig så i alla fall lite met fotfähig på min FB om Addis och Etiopien.
kan du inte göra din FB-uppdateringar på en blogg? Du startade ju en, den finns kvar! Där kan du lägga upp bilder också, det vore jätteroligt att se. Igår var vi på invigningen av karnevalen i Nice, roligt och lite surrealistiskt :)
Jag lär mig franska i Frankrike just nu och jag utför dessa studier i Nice. Och ja, jag måste säga det att denna grönsaksmarknaden är helt otrolig, det finns allt möjligt, det som odlas under vissa tidpunkter om året då. Om man inte har upplevt det och har funderingar på att åka till Nice, är detta något man borde planera in att besöka under sin tid här, för det är värt det. tack för en bra aritkel och vilka härliga bilder! :)