Musikminnen

Inspirerad av random blogg jag snubblat över genom twitter började jag leta musikminnen. Minnen som hör ihop med musik. Musik som hör ihop med minnen. Specifika händelser och mer generella stämningar under en viss period.

– Michael Jackson som Captain EO i 3D. Med familjen på Disneyland i USA, sent 80-tal? Magi på så många nivåer.

– mitt alldeles egna, första (och tragiskt? nog enda) blandband. Hjärta och smärta i åttaårsåldern. Inga låttitlar eller artister var nedskrivna, så tog flera år innan jag visste vem Belinda Carlisle var, eller vad låten hette :).

Angola, sol och bad varje helg. Disney och barndom gick hand i hand. En het önskan om att helt plötsligt bli begåvad med fiskstjärt…

hjärta och smärta i tidiga tonåren. Objektet för min obesvarade kärlek dansandes med min bästis…

– skolårens definitiva slut, extrem lycka och sorg i vartannat andetag. Hej då till skola, hem och inom kort tonåren.

– USA. Saknar Stockholms kaféer, liv och själ. Tar helt plötsligt tre år tillbaka mognadsmässigt i omgivningens ögon.

sommarnatt på Stockholms gator, intensiv flyktig bekantskap. Tårfyllt och lättat avsked.

– Delar lägenhet med brorsan på Söder. En väckningslåt.

– En ny människa som kliver in i ens liv, med musik och kärlek.

Karaoke i fenomenets absoluta högborg: Tokyo! Påhejad av kärlek, vänliga ansikten och flatbarens butchiga stammisar.

Uppbrott och brustna hjärtan.

– Bussresa från Dubrovnik till Split. Fyra timmar av hjärtskärande vyer. Ensam, men tillsammans.

– Dansgolv i London-källare. Pärla bland svinlåtar. Så stolt över att vara svensk.

Ernest Hemingway

Ätit middag i Hvar stad. Fisk på menyn, så klart. Ensamhet och fisk (eller fiske snarare) får mig att tänka på Ernest Hemingway. Inte för att jag vet så jättemycket om honom, eller ens läst honom. En bok tror jag att jag har lyckats med iaf.

Men ändå, han poppar upp i hjärnan när jag sitter här i min ensamhet och äter rökt tonfisk (god, som ni ser).

Ps. Lokalt vin än så länge ingen höjdare på Hvar…

Framme!

I Split i alla fall. Första ölen. 21 grader. Folk överallt. Hotel Slavija ligger supercentralt, sitter på nån uteservering runt hörnet. Hittat wifi såklart :)

Äventyret börjar. Att semestra själv. ‘Ensam’ tror jag är det korrekta grammatiska ordet egentligen, men det låter… inte lika självständigt. Har en aning mer deprimerande klang, och så är det ju inte. Min ensamsemester är högst självvald.

I morgon it’s off to Hvar Island! Wish me luck :)

På väg

På väg till Kroatien. Split, sen Hvar. Själv. Eller ensam. Ensamsjälv. Laddat med fyra böcker och lika många bikinis :). Will keep you posted om jag dör av leda.

Vädret här hemma ser i alla fall skönt pissigt ut. Hej då regniga Sverige på ett litet tag!

Världen är sjuk – Wikileaks massakervideo

Såg klippet första gången när nyhetskanalerna rullade det efter publiceringen i början av april (DN beskrev det då väldigt bra, både fakta- och känslomässigt). Såg den igen nu, direkt på Wikileaks. Sjukt. Krig är sjukt. Den här videon och händelsen den dokumenterar visar vad krig gör med människor. Det är sorgligt att det behövs två Reutersanställdas (påstådda) död för att få grepp om hur fruktansvärt fel de amerikanska soldaterna (och hela amerikanska armén, i förlängning) agerade. Tror inte att det hade räckt med en anonym irakisk grupp om 12 pers för att få samma reaktioner. Fast det kanske inte är så konstigt ändå. Kameramannen och chauffören, med uppdrag för en av världens största nyhetsbyråer, blir en sån stark och lättbegriplig symbol för hela gruppens oskyldighet.

Vodpod-video är inte längre tillgängliga.

more about ”air attack on civilians and children”, posted with vodpod

nya iPhone 4G?

Courtesy of tittajagbloggar.blogspot.com och Gizmodo.com.

Är det här Apples nya iPhone-generation? Fler bilder, och en lååååång förklaring till varför de är övertygade om att det är en ”borttappad” testversion av den nya iPhone 4g finns hos Gizmodo. Om det nu är en riktig ny iPhone-modell tror jag snarare att den planterades ut med förhoppningen om att den skulle hittas och skrivas om av technördar. Bästa och billigaste marknadsföringen.

Restaurang Bauer – en bautabesvikelse

Redan 3 minuter in på Bauerbesöket anade jag att det inte skulle kvalificera sig in på nån top 10, eller ens top 50-lista. Vilket var en riktig besvikelse eftersom jag hade valt restaurangen tack vare den ganska fördelaktiga Krogkomissionrecensionen i DN På stan (visserligen från 2008…). Det var fredagen innan min födelsedag, och jag och Christian gick ut för att påbörja firande av lilla mig med vad vi trodde skulle vara en soft spansk/skandinavisk matupplevelse.

Sammanfattning av katastrofen:

  • trist välkomnande, tog ett bra tag innan någon ens uppmärksammade oss med ett enkelt ”Hej”.
  • så hög musik från bardelen (som vi hamnade närmast) att vartannat ord av konversationen var ”Va?!”
  • menyn var inte längre spansk/skandinavisk, utan själlöst sushi/asiatisk/grillat kött/hamburgertallrik-mixad…
  • min vanligtvis absoluta favoritförrätt, fläskdumplings, var totalt oätlig. För fläskköttet i de små knytena var rått. Påtalade fadäsen, fick kökets nya försök, tog en tugga: rått kött igen! Tog det säkra före det osäkra och beställde en ny förrätt…
  • Grillade tonfisken till huvudrätten var överröst av kylskåpskall mango, vilket resulterade i kall och lite träig fisk. Trist.
  • Christians grillade entrecote var ok, inget speciellt, men den bakade tomaten till var kall…
  • Inget som helst avdrag på notan för de inledande misstagen, vi blev inte bjudna på efterrätten, varsitt glas champagne, vin, kaffe eller vad som helst.

Alla kan göra fel, men det är hur du hanterar dina misstag som är det viktiga. Bauer hade ingenting mer att komma med en ett hastigt uttryckt ”Vibertusengångeromursäkt”… Men vad kan man förvänta sig av ett ställe som stavar ”chocklad” med ck , och felrättar det enda rättstavade ordet med med röd bläckpenna?